Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu
Där är någonting i din blick
jag vet inte vad jag har än
Om du gav mig en chans, en sista gång skulle jag inte ta den
Det är nånting i ditt sätt, ah jag tror att det drar ner mig
Först när jag har hamnat under dig, vill du se mig
Om jag aldrig hade mött dig, hade jag varit lycklig nu?
Jag vaknade av en dröm, en morgon låg det här på bordet
Som ett solregn låg jag, han som hade svårt med orden
Han skrev att det var över nu, att jag nu kunde andas
Att jag nog inte borde vara här, att vi borde träffa andra
Om jag aldrig hade mött dig, hade han varit lycklig nu?
Den som bränt sig på elden, blåser fast än det är kallt
Den som blivit skrämd en gång, och känna oror inför allt
Om jag aldrig hade mött dig, hade jag varit lycklig nu?
Han var som ett rum, ett med vita spruckna kanter
Hon ville ge dig allting, vad jag förstår
Men det som är lätt i början
blir oftast svårt med tiden
Och hon blev som ett hav som rinner längst med kinden
Om jag aldrig hade mött dig, hade hon varit lycklig nu?
Den som bränt sig på elden, blåser fast än det är kallt
Den som blivit skrämd en gång, och känna oror inför allt
Om jag aldrig hade mött dig, hade jag varit lycklig nu?
