Pou Na 'Se Tora, Anna
Var modig
Var modig Anna
Du slåss med tiden
Min Anna, med andra vanor
annan hållning
Du var väluppfostrad
Det var tydligt att du var
från en annan värld
Men du gjorde allt
för att dölja det
Du föraktade inte fattigdom
men den lockade dig inte heller
Allt kring dig var annorlunda
I ditt rum fanns fina föremål
brev, gåvor
Jag lovar att du hade bättre smak än jag!
Du kom och fann mig
Min säng, ditt bröst...
Anna, min lilla synderska
Och nedanför fönstren, en våt gata
ljudet av ett tåg, kvällningen
Och mitt rum, Anna
hängde i luften
som en apelsin
Var modig Anna
Vem vet var du är nu
Vem vet hur du mår
Vem vet var du är nu
Hur kan du leva
utan att ha det du älskar
och utan att älska det du har...
Du vet Anna, det stod skrivet i stjärnorna att vi skulle mötas
Vad kunde de andra veta? Hur kunde de förstå?
Min mjuka, lilla älskade
Minns du? Miljoner händelser
händelser som blev färre och färre
som om någon plundrar dem
mitt framför ögonen, varje dag
Hopplöst kämpar jag för att få behålla dem, hopplöst
sipprar de sakta ut mot det stora havet
Så många år har nu gått
Jag kan inte längre ha min studentkavaj
och jag kan knappt vänja mig
vid den skräddarsydda kostymen
Jag föraktar inte pengar
men de lockar mig inte särskilt mycket
.........................
Idag ska jag besöka din första dröm
Bli inte gammal Anna, bli aldrig gammal
Lura din man
Riv inbjudan, ställ in middagen
Snudda vid mitt lår, som du gjorde då
under bordet
I natt, Anna
På det bästa hotellet
I natt
I din första dröm
var modig Anna
Vem vet var du är nu
Vem vet hur du mår
Vem vet var du är nu
Hur kan du leva
utan att ha det du älskar
och utan att älska det du har...
Bli inte gammal, bli aldrig gammal
för jag har ingen och inget
som håller mig ung
Jag är ensam, och insisterar nu
trots att det har börjat regna
som det alltid regnar här på öarna
i oktober månad
Minns du?
Ett blyfärgat hav och pinjeträd i skyn
Fjärran, blandade röster
En moders röst, en vän, en dotter, en broder, älskaren, mistluren
Vita kläder, som snabbt tas av precis innan regnet
Ljuset försvann med dem
En kort promenad
fortfarande... där. Vid havet
Och sen... slutet, slutet
Var modig Anna
Vem vet var du är nu...
